Ganska Vanlig
Okej, så Marie Lindberg kanske inte var det allra starkaste bidraget, men jag tycker ändå om låten. Texten är fin. Texten till Ark låten var försej oxå kul. Handlar den om ångest?? Grattis till dom i vart fall. Hur jag kunnat bli så såld på melodifestivalen vet jag inte. Jag gillar ju ens inte musiken. Förutom då recalling-låten. Men jag gillar hela grejen. I lördags lagade Mike mat i flera timmar och så åt vi snittar och dissade Tommy Nilsson. Sen kom den där jävulen som bor inne i mej fram.
Tjili+Curres+Patricia+Efterfest=Taxi hem kl 07:20...Jag=Värdelös.
Men idag var jag till Näshårs doktorn och då träffade jag den andra så jag fick komma till honom oxå, han är så snäll. Önskar Näshåret oxå var det, man han är helt skum. B.l.a hävde han ur sej idag att eftersom jag verkade "ha" så många saker så var det svårt att veta hur man skulle göra. Ja, sa jag, det är lite därför jag träffar dej. "Näe du", svarade han, "jag vet faktiskt inte vad vi ska göra." Öööö....nähä. Typ som att jag är den första som kommer dit och vill sluta dricka alkohol som ångestdämpare och som i största allmänhet känner vilja att bara sluta andas emellanåt. Nu är ju inte jag någon utbildad psykoterapeut inom missbruksvård, har knappt ens godkänt i gymnasie-psykologi, men jag skulle tro att mitt fall inte är helt unikt. Jag skulle vågar gissa att det Till Och Med Är Ganska Vanligt. Sen sa han även att jag var i näst intill oförskämt bra skick fysiskt sett. Det var ju bra. Men ska man behöva vänta tills levern ruttnat och håret trillat av innan man blir tagen på allvar? Jag fattar det inte.
Bara för att jag har två ben betyder inte det att jag nödvändigtvis kan kan stå på dem.
Hur som helst så fick jag en kasse medicin och ny tid om en vecka.
I övrigt är det väldigt skönt att det är vår. Nästan iaf. Fan, jag vill så jävla gärna inte vara såhär nere. Jag vill vara glad och pigg och klar. Egentligen vet jag inte varför jag skriver här. Varför jag vill skriva ner alla dystra tankar som far runt i mitt huvud. Egentligen vill jag ju inte sprida glatt humör och positiv energi. Inte och utmattning grått humör . Men just nu så blir det så. Och blir det inte bättre snart lovar jag att börja skriva pjäser för Lars Norén istället.
Tjili+Curres+Patricia+Efterfest=Taxi hem kl 07:20...Jag=Värdelös.
Men idag var jag till Näshårs doktorn och då träffade jag den andra så jag fick komma till honom oxå, han är så snäll. Önskar Näshåret oxå var det, man han är helt skum. B.l.a hävde han ur sej idag att eftersom jag verkade "ha" så många saker så var det svårt att veta hur man skulle göra. Ja, sa jag, det är lite därför jag träffar dej. "Näe du", svarade han, "jag vet faktiskt inte vad vi ska göra." Öööö....nähä. Typ som att jag är den första som kommer dit och vill sluta dricka alkohol som ångestdämpare och som i största allmänhet känner vilja att bara sluta andas emellanåt. Nu är ju inte jag någon utbildad psykoterapeut inom missbruksvård, har knappt ens godkänt i gymnasie-psykologi, men jag skulle tro att mitt fall inte är helt unikt. Jag skulle vågar gissa att det Till Och Med Är Ganska Vanligt. Sen sa han även att jag var i näst intill oförskämt bra skick fysiskt sett. Det var ju bra. Men ska man behöva vänta tills levern ruttnat och håret trillat av innan man blir tagen på allvar? Jag fattar det inte.
Bara för att jag har två ben betyder inte det att jag nödvändigtvis kan kan stå på dem.
Hur som helst så fick jag en kasse medicin och ny tid om en vecka.
I övrigt är det väldigt skönt att det är vår. Nästan iaf. Fan, jag vill så jävla gärna inte vara såhär nere. Jag vill vara glad och pigg och klar. Egentligen vet jag inte varför jag skriver här. Varför jag vill skriva ner alla dystra tankar som far runt i mitt huvud. Egentligen vill jag ju inte sprida glatt humör och positiv energi. Inte och utmattning grått humör . Men just nu så blir det så. Och blir det inte bättre snart lovar jag att börja skriva pjäser för Lars Norén istället.
Kommentarer
Trackback