B O B O L I N A

ja! fast bara lite tillfällig light-glädje känner jag idag när jag lånat laddare (som jag väljer att kalla det) av mike, och jag sitter i mitt kök med en iskall tt å en cig i handen. har haft lite blogg abstinens. istället har jag fått lov att läsa massa böcker. å de e jobbigt för det är så svårt att sluta när man väl börjat. och så måste man läsa ut på en dag. och så är man ledsen för att boken var bra. och så tar den slut.
så vad har hänt sen sist då? minns inte riktigt var jag slutade, men jag tror det var nånstans innan dalarna. det var jättebra däruppe, jag kom på en bra sak. jag har alltid vart lite sådär avis på alla som sejer typ "jag ska åka hem över jul/påsk/midsommar" alla som inte kommer från den här stan menar jag. jag har oxå velat ha ett  "hem" att åka till. en mamma på ekerö räknas inte. för där har jag aldrig bott. men, så insåg jag ju under den här helgen att jag har ett ställe, som jag kan åka till när jag vill, där jag faktiskt har bott (ett år räknas) och där jag alltid är välkommen. nämligen lövsångarvägen i orsa. där min sons farmor bor. med lite fastrar å katter å sin make. även att jag ju inte bott exakt hemma hos dom så har jag ju faktiskt tillbringat ett antal midsomrar, påskar å jular där. skön insikt.
en annan skön grej med landsbygden är att man tror man vet hur allting funkar. och så visar det sig att man inte har en aning.
okej, lördag kväll: käkar middag med två vänner på kinaresturang i mora, åker sen och bowlar (andra gången å en vecka...) och efter detta bestämmer sej sällskapet för att ta en öl på orsas enda krog. bykrogen heter den passande nog. den manliga delen går in, medans de två flickorna röker och pratar lite. malin, som den andra flickan heter går i förväg till dörren medans jennifer pratar klart me nån. hon kommer snart tillbaka, ser smått förvirrad ut och talar om att hon inte kommer in. ee, va? äh, ta mitt leg, vi ser typ likadana ut. jag kommer ju in. ja e fan sjusju. stegar myndigt fram till vakten, iklädd min allra vuxnaste min. "hej hej!" "hej, leg tack."  (nej, men de har ja ju gett till malin, så hon ska komma in efter mig...) "äh, skärp dej. ja e fan sjusju." "det sejer alla. leg, annars kommer du inte in." för att citera homer: doh. som tur e lyckades vi få tag på resten av sällskapet, som lyckligtvis kände bartendern. och vi blev benådade att komma in. seriöst! här glider man runt hej vilt på stureplans alla innekrogar utan å visa leg, men hey! välkommen till orsa, du kommer inte in.
ska även tillägga att jag ens inte drack upp min cider där inne för nivån var way below önskvärd för å stå ut. för er som vill värma upp inför eventuellt besök:
drink a´la bykrogen: jäger å red bull.
tilltugg a´la bykrogen: en tallrik feferoni.

nog om det. annars har ju min fantastiska lilla syster hunnit vara hemma två gånger.
sammanfattning #1
bowling med familjen. jennifer må vara stockholms kanske sämsta bowlare. men hon e snygg. jag skyller det på att baren i anslutning blivit av med sina rättigheter. (vem fan kan bowla nykter?) trots förlusten var stämmningen på topp i min gamla (jockes nya) golf när vi efter många om å några varv i parkeringshuset styrde kosan (?what, var kom de ifrån, golfen var det ju...) mot stan. eftersom att vår storebror blivit seriöst studerande sambo (läs toffelhjälte av sällan skådad art) och övergett sina ängar till småsystrar fick vi helt enkelt klara oss själva. det gör man bäst på kellys. öl å shots, 19:-
sen fick vi sällskap av den alltid lika trollsöta malin och hennes kompis natalie. som inte heter natatie. trots att hon tatuerat det i nacken. grov miss av butchig new york tatuerare. man får inte skratta åt de, men jag kan bara inte låta bli att tycke det är lite, lite roligt....skäms på mej.
efter öl å shots bestämde ja å johanna att vi skulle minsann på debaser. där e drag. kanske att det är drag på debaser. men inte den dagen. (torsdag by the way) de va vi å typ tre andra. efter snabb överläggning kom vi fram till att spy bar va ett bra alternativ. hur fan man nu kan komma fram till det. då jag fortfarande hävdar att allt i anslutning till stureplan suger. tydligen gör det inte det. eftersom vi lyckades stanna till dom stängde å ingen av oss minns speciellt mycket. de måste ju va ett bra betyg. jag kommer dock (!) ihåg en händelse:  vi befinner oss i någon form av hall, utanför baren ovanför trappan. en man står i ett hörn. han är ensam. vi tycker att han ser ensam ut. varför står han där, så ensam i ett hörn? vill han inte vara med de andra i baren, och dansa och dricka sprit han oxå? vi går fram. "varför står du här alldeles ensam? undrar johanna omtänksamt. "öh" säger han och pekar lite diskret mot vänstra bröstfickan, "jag jobbar här."
Jaha. hej då. sen är det som sagt lite dimmigt under resten av kvällen. men när jag ramlar in hos mitt barns far klockan kvart i sex på morgonen lär det ha hörts en dunk, följt av  "va fan, har du möblerat om?"  (svaret på det var tydligen: näe, det är jättesvårt att möblera om dörrar. dom sitter visst där dom sitter...)

Sammanfattning #2
fredag kväll. hämtar upp systra på söder. på essingen har perre å suss dukat upp fin middag. köttgryta å ris. gooottt. bra med mat innan sprit för en gångs skull. annars brukar ja va bra på att låta bli att äta på hela dagen innan utgång. oavsiktligt. och även oförståndigt. fast med det berömda facit i handen så känns det som att det inte spelade så stor roll... men gött va det. tack pär. efter tillökning i form av sötmalin och även en till malin, som oxå bor där, så dracks det vin, öl å sprit, sminkades en del och dansades till några väl utvalda schlagers. sen trång taxi till pattan. jennfa fick ligga ovanpå resten. kul för mej, för dom? tveksamt. väl där var de raka vägen till baren längst upp. sprit tack sa vi till den söta bartendern i mössa. okej sa han. sen ville han bjucka på shots, men hade inga glas. vi minglade lite runt på båten. sen gick vi nog tillbaks upp. eller, det vet jag att vi gjorde. för shotsen va jättegoda. lite röd-orangea. (stavas det så?) sen...vette fan riktigt va som hände...vet att jag vid något tillfälle övervägde att rida på den mekaniska tjur som tagits dit för kvällen, men hejdade mig i sista minuten då jag insåg att min korta kjol förmodligen inte skulle te sig lika het när jag låg å sprattlade för att komma upp från den tjocka gympamattan efter att blivt avslängd efter en sekund...sen vet jag att någon blev utslängd...jag väljer att inte nämna namn här...och jag har i efterhand fått veta att det hånglades i någon bar..............

vad jag dock minns är att jag lovat att komma hem innan sju, och att jag punktligt rasade upp för trappen tio i......
jag var bakis till tisdag kväll.

till sist vill jag bara säga:
johanna: vi skulle ju hålla ihop hela kvällen! va hände?
pär: va hände??
å så till jocke: vi älskar dej ändå! och skulle vi börja tvivla på dej så har vi alltid bilden av dej på barstolen i "gratisbaren" på banana....den synen lever man länge på...

puss puss!!